Pekka Piri, kandiderar till styrelsen. 
 

1. Hur borde Röda Korset påverka i samhället nu?  

Världen är i kontinuerlig förändring. Det mänskliga lidandet har tyvärr inte försvunnit. Det finns krig, rasism och stora globala utmaningar, såsom klimatförändringen.

Röda Korset måste hänga med i en föränderlig värld. Vi ska delta i samhällsdebatten både nationellt och lokalt. Vi ska våga försvara dem som befinner sig i en svag och sårbar ställning. Våra värden ska alltid synas.

Röda Korset ska tydligt lyfta fram att vi är en medborgarorganisation som hjälper hela folket: Det är möjligt att både få och ge hjälp genom oss. Vi ska ses som en organisation för glädje och hopp.

Röda Korset ska erbjuda verksamhet som alla kan delta i. Våra värden och grundprinciper ska vara synliga. Röda Korset ska skapa en atmosfär där varje anställd och frivillig känner att de gör ett värdefullt arbete.

Röda Korset ska ha bra nätverk med olika aktörer. Ett bra exempel på detta är samarbetet med olika myndigheter (t.ex. Frivilliga räddningstjänsten Vapepa).

Vi ska bemöta alla slags människor: vi ska besöka skolor och servicehem. I skolor ska vi berätta om våra värden för unga och samarbeta med dem med tanke på framtiden.

Vi påverkar ofta genom våra grundfunktioner. Avdelningsverksamheten utgör grunden för hela vår organisation. För någon kan det vara fråga om en livslång resa, och för någon annan en kort stund, till exempel deltagande i Hungerdagen.

2.Vilka möjligheter och utmaningar kommer Finlands Röda Kors att ha under de kommande tre åren? 

Röda Korset är en stor organisation med många medlemmar. Man lyssnar på oss och vi har möjlighet att påverka samhällets värden.

Vårt medlemsantal har dock sjunkit i flera år. Unga och unga vuxna har glömt oss – åtminstone delvis. Det finns unga som blir medlemmar i vår organisation, men det syns inte särskilt mycket i vår verksamhet.

Vi måste utveckla våra sätt att locka nya medlemmar för att behålla vår starka roll i samhället. Vi måste satsa på skolor och andra organisationer med många ungdomar.

Vi ska fortsätta och utveckla samarbetet med myndigheterna (t.ex. välfärdsområdena).

Vi ska satsa på att stödja avdelningarna. Alla ska kunna arbeta med stolthet och glädje. Avdelningarnas fadderverksamhet ska stödjas.

Varje avdelning i Finland ska åtminstone ha verksamhet på basnivå.

Det skulle vara bra om alla avdelningar hade åtminstone någon slags utvecklingsplan.

Det händer många oväntade saker ute i världen. Organisationen ska för sin del kunna lindra mänskligt lidande. Vi måste fortfarande beakta bl.a. klimatförändringen och hitta på sätt att förebygga den. Människornas resiliensförmåga måste förbättras.

I en stor organisation spelar kommunikationen en viktig roll. Den ska utvecklas både inom organisationen och mellan organisationen och andra aktörer. Vår röst måste bli bättre hörd.

En del av våra verksamhetsformer riktar sig kanske inte tillräckligt bra till dem som behöver mest hjälp. Vi måste också noggrant fundera på om vår verksamhet är tillräcklig eller om det borde tas med några nya verksamhetsformer. Når vi säkert alla människor lika bra?

3. Hurdana kunskaper eller styrkor som gagnar organisationen skulle du tillföra styrelsearbetet? 

Jag är filosofie magister och har arbetat som gymnasierektor i över 20 år. I mitt arbete träffar jag mycket människor och är med i olika bakgrundsgrupper. Jag svarar även för budgeten på flera miljoner euro för mitt gymnasium. Jag har starka nätverk och känner till de ungas vardag. Jag är med i många nationella och internationella projekt.

Jag har utbildat mig till arbetshandledare. Jag har hjälpt avdelningar med sina utmaningar och skapat stark gemenskapsanda i olika avdelningars verksamhetskulturer. Jag har också samarbetat med Blodtjänst och Kontti. Genom samarbetet med Blodtjänst ökades antalet unga blodgivare kraftigt i Esbo och genom samarbetet med Kontti uppmuntras gymnasienätverket i Esbo att delta i Kontti-insamlingar.

4. Hur mycket tid kan du använda till uppdraget som du kandiderar till, och möjliggör din livssituation tidsanvändningen på vardagen? 

Jag har varit med i avdelningsarbete (Hagalunds avdelning, Esbo), Helsingfors och Nylands distrikts distriktsstyrelse (hela perioder) och organisationens fullmäktige. Jag har deltagit i FRK:s verksamhet i över 25 år. Jag har lett många arbetsgrupper inom organisationen och deltar ständigt i någon verksamhet. Just nu leder jag arbetsgruppen för utveckling av frivillig- och avdelningsverksamhet.

Min arbetsgivare Esbo stad har varit mycket flexibel och till och med stolt över mitt frivilligarbete.

Om jag blir vald till uppgiften är jag helt engagerad i den. Jag kan ordna de resurser som behövs även på vardagar.

Jag anser att Röda Korset är mycket nära mitt hjärta, och det finns alltid tid för det man brinner för.

5. Hur ska Röda Korsets frivilligverksamhet utvecklas? 

Detta är en viktig fråga eftersom frivilligarbete är vår verksamhets kärna.

Jag tog delvis redan upp detta tema på fråga nummer två.

Det är viktigt att varje frivillig är en stolt aktör och upplever sitt arbete som betydelsefullt.

Avdelningar ska stödjas och uppmuntras till samarbete med andra lokala avdelningar och aktörer. Stödet för avdelningarna och fadderverksamheten ska också utvecklas.

Man ska göra det är lätt för en ny frivillig att komma med i verksamheten och att hen tas med i verksamheten med gjädje. Verksamheten ska vara nära människan.

Frivilliga kan ha olika motiv för sitt frivilligarbete. Frivilligverksamheten måste utvecklas så att den är till glädje för människor i olika livssituationer: Någon kan delta t.ex. två gånger i veckan och någon annan en gång om året, t.ex. endast på Hungerdagen.

Avdelningarnas synlighet som lokala aktörer måste ökas. Avdelningarna ska synas och ta ställning till lokala ärenden som exempelvis har en anknytning till organisationens värden. Avdelningarnas kommunikation ska också utvecklas.

Det skulle också säkert vara bra att tänka på hur avdelningarnas förvaltning skulle kunna förenklas. Skulle det exempelvis räcka till med ett årsmöte och skulle utarbetandet av verksamhetsstatistiken kunna vara mindre belastande för avdelningarna?

Avdelningar ska uppmuntras och utbildas i att samarbeta med myndigheterna, såsom de nya välfärdsområdena.

Själv anser jag att det inte finns tillräckligt med internationell verksamhet i avdelningarna, även om vi anses vara en starkt internationell aktör.

Det här är något vi ska fundera på. Hur skulle man kunna stödja villiga avdelningar att skapa mer internationell verksamhet?

Ett utvecklingsområde som jag sist men inte minst skulle vilja ta fram är unga.

Avdelningarna måste få fler unga människor att komma med i verksamheten. Vi ska uppmuntra och fundera tillsammans på verksamhetsformer som skulle locka unga människor och synas på platser där det finns unga, bland annat i skolor. På denna punkt skulle jag också vilja motivera distrikten och centralbyrån. Vi ska fråga unga vad de vill, starta pilotprojekt och ge plats för framgångar och misslyckanden. Skolornas nya läroplaner utgör en bra grund för samarbete med unga och skolor. Nu är det bara att sätta i gång det hela.

Detta är också ett område som jag i synnerhet är expert på.  Jag skulle också gärna vilja delta i utvecklingen av detta viktiga område.

6. Hur ska Finlands Röda Kors utvecklas? 

Jag anser att vår organisation borde bli synligare. Ett sätt skulle kunna vara en starkare nationell och lokal synlighet i sådana samhälleliga frågor som är viktiga för oss. Vi måste kunna ta tydligare ställning för dem som befinner sig i en sårbar ställning.

Röda Korset är en organisation med bland annat många olika verksamhetsformer och institutioner (Blodtjänst, de Ungas skyddshus, Kontti-kedjan). Samarbetet mellan dem ska vidareutvecklas. Strävar vi alltid mot samma mål?

Jag hänvisade redan till det minskade medlemsantalet i fråga 1. Detta kräver särskilda åtgärder. Håller vi på att glömma de unga? Tar vi hänsyn till hela samhället i vår verksamhet? Både glesbygden och storstadsområden?

Når vi alla som behöver hjälp, eller är det över huvud taget möjligt att nå alla? Svarar våra verksamhetsformer på dagens behov? Borde vi lägga till något nytt eller ta bort något gammalt?

Ibland tänker jag också på vår organisation. Är vår avdelningsstruktur tillräckligt effektiv och svarar den på dagens behov? Och vilken roll har distrikten? Kan de stödja avdelningar tillräckligt och stöds samarbetet mellan avdelningar tillräckligt? Belönar och uppmuntrar vi våra frivilliga tillräckligt?

Hungerdagen är en av Röda Korsets mest kända verksamhetsformer. Jag skulle delvis vilja utveckla den så att gemensamma aktioner och gemenskapsanda skulle synas bättre. Här hänvisar jag t.ex. till Unicef-rundan.

Tvåspråkigheten väcker då och då diskussion i vår organisation. Vi måste sträva efter att erbjuda likadana förutsättningar för både finsk- och svenskspråkiga även i fortsättningen.

Jag tycker att det är viktigt att vi kan reagera på förändringarna i samhället tillräckligt och i tid. Eller kan vi?

Röda Korset är känt för sitt internationella arbete, men jag hoppas att vi allt effektivare skulle satsa på att synas även i hemlandet.

Jag är stolt över att vår organisation har reagerat starkt på globala utmaningar, såsom klimatförändringen.

Jag tog fram många områden som skulle kunna utvecklas, men jag är stolt över att en organisation som Röda Korset med sina egna principer har en stark position både i Finland och utomlands.