Max Lindholm, kandiderar till styrelsens viceordförande och till styrelsen

1. På vilket sätt ska Röda Korset verka i samhället nu?

Målet borde vara, som det står i vår verksamhetsstrategi, att vår verksamhet skapar glädje, skapar hopp och stärker folks förtroende för varandra och vår organisation. I svåra tider, när osäkerhet och samhällsförändringar ställer oss inför utmaningar, är vår uppgift som organisation att skapa stabilitet, öka resiliensen och förbättra den totala beredskapen, oavsett vad som skulle hända. På praktisk nivå förutsätter detta att enskilda frivilliga, men också hela organisationen, upprätthåller en hög kompetensnivå och ständigt strävar efter att förbättra verksamhetens effektivitet och verkningsfullhet. I förhållande till staten, samarbetspartner och andra intressentgrupper ska vi vara proaktiva, lösningsorienterade och en eftertraktad samarbetspartner. Detta förutsätter en viss ödmjukhet av oss, samtidigt utan att glömma att vi har ett unikt mandat att agera för att hjälpa dem som behöver det mest. När vi använder den japanska visdomen strävar vi ständigt efter att bli bättre, så att själva verksamheten blir effektivare, just genom varje individs och hela samhällets gemensamma vilja att åstadkomma ett bättre hjälparbete som är rätt riktat och rättidigt.

Vi ska alltid stå på människans sida och försvara humaniteten under alla omständigheter. Vi ska ta hand om de mest utsatta och föra fram deras behov och bekymmer i samhällsdebatten och beslutsfattandet, även när våra värderingar och principer inte alltid får ett oreserverat gensvar i samhället. Detta förutsätter både synlig verksamhet, resolutioner och ställningstaganden samt olika pr-jippon, men också ett tyst, osynligt påverkansarbete som dock också det har sin egen, viktiga betydelse för att uppnå våra mål.
 

2. Vilka möjligheter och utmaningar kommer verksamheten i Finlands Röda Kors att ha under de kommande tre åren?

Den samhälleliga, politiska och sociala situationen är sådan att vår organisation, dess värderingar och principer och frivilligarbete ligger mer i tiden än på länge. Det finns fler personer som via ”Oma” meddelar att de vill bli frivilliga än vad vår organisation kan hantera eller ta emot, utbilda och använda.

Det finns en möjlighet att utnyttja potentialen och utveckla organisationens verkningsfullhet och effektivitet.

Som första mätare lämpar sig medlemsantalet. Vi ska sätta upp ett ambitiöst mål att få 100 000 medlemmar. Detta skulle å ena sidan leda till att vår organisations verkningsfullhet förbättras och å andra sidan att ekonomin underlättas såväl på avdelnings-, distrikts- som centralorganisationsnivå. Att sätta upp ett sådant mål, hur ambitiöst det än låter, kunde även om det misslyckas minst leda till att medlemsförlusten upphör.

Mätarna för verkningsfullhet och effektivitet blir sedan gemensamt avtalade strategiska mätare som styrelsen kan besluta om under strategiarbetet.

Våra centrala utmaningar hänför sig till krisförhållanden där den totala uthålligheten, resiliensen, prövas både på individnivå och samhällsnivå (t.ex. första hjälpen- och beredskapsgrupper, vänverksamhet, de Ungas skyddshus och andra verksamhetsformer och förvaltningsorgan).

Våra utmaningar hänför sig också till förnyandet av organisationskulturen, totalförnyelsen och att svara på tidens utmaningar på ett sätt som lyfter fram de faktorer som gör oss till den bästa möjliga nationella Röda Kors-föreningen.
 

3. Hurdana kunskaper eller styrkor som gagnar organisationen skulle du tillföra styrelsearbetet?

Jag är advokat, specialiserad på arbetsrätt. Dessutom sitter jag för närvarande min andra treårsperiod i styrelsen för Finlands Advokatförbund där beslut fattas om förbundets förvaltning och verksamhetsstyrning. Jag är också medlem i förbundets arbetsrättsliga expertgrupp. Som advokat har jag deltagit i personalutvecklingsprojekt och i den övergripande planeringen och verkställandet av personaladministrationen. Jag har också hanterat många förändringssituationer, förberedelserna inför dem och genomförandet av processerna i anslutning till dem. I mitt arbete har jag verkat för rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Som personalchef har jag också skött personaladministrationens frågor på gräsrotsnivå och därigenom fått mer praktisk erfarenhet av att leda och utveckla HR.

Jag är med i många olika föreningar och styrelser. Jag är väl nätverkad och har också deltagit som expert i regeringsprogramförhandlingarna, som gav den nödvändiga beröringspunkten för det politiska beslutsfattandet i vårt land.

Jag vill alltså föra in mitt juridiska kunnande i organisationens styrelsearbete, i kombination med mitt kunnande inom ekonomi och förvaltning. Jag har också ett sinne för humor, och jag förstår när man ska lyssna och vara tyst och när det är dags att på ett koncist sätt föra fram något som leder diskussionen och beslutsfattandet framåt. Jag kan respektera andra och jag tycker om att även olika åsikter och perspektiv från olika ståndpunkter lyfts fram, eftersom styrelsearbetets rikedom ligger i att alla blommor får blomma, och att alla bidrar med sin egen insats till detta, men naturligtvis med positivitet och en verksamhetskultur som uppskattar andra.

Dessutom har jag tre decenniers erfarenhet av organisationen, varvid jag också har djup förståelse och insikt om hurdan vår organisation är, men utan att för den delen ha osmidiga föreställningar. Jag är också redo och villig att utvecklas och utveckla verksamheten för att svara på inte bara dagens utan även framtidens utmaningar.
 

4. Hur mycket tid kan du använda till uppdraget som du kandiderar till, och möjliggör din livssituation tidsanvändningen även under vardagar?

Jag vet att styrelsearbete tar mycket tid om och när man satsar ordentligt på det. Som företagare har jag frihet att bestämma min arbetstid och jag kan arbeta relativt mycket, eller lite – det vill säga jag har inte mer än 30 timmar avlönat arbete per vecka. Det här ger tid inte bara för familjen och att vara med barnen, utan också för hobbyer som utvecklar mig själv, såsom promenader, frivilligarbete i vår organisation och att dansa tango.

Min tidsanvändning gör det också möjligt att delta i styrelsearbetet på vardagar och under eller utanför så kallad tjänstetid. Jag har min hustrus fulla stöd, och frågan har diskuterats grundligt i tid hemma.
 

5. Hur ska frivilligverksamheten inom Röda Korset utvecklas?

Frivilligverksamheten ska utvecklas så att vi skapar vägar och sätt för frivilliga genom vilka var och en kan hitta sin egen plats i vår organisation utan att först ha varit frivillig i flera år och genomgått alla möjliga slags kurser. Att vara närvarande som människa för en annan människa är ett naturligt sätt för oss att agera. Detta bör bara användas för en god sak.

Dessutom bör reformen av frivilligverksamheten behandlas som en del av det övergripande strategiska reformarbetet, som det finns skäl för att inleda under mandatperioden för den ordinarie stämman. Vi kanske inte får allt gjort på tre år, men synliga och betydande resultat bör sökas med en snabb tidtabell.

Dessutom är det skäl att mäta hur nöjda de frivilliga är med organisationen och den egna frivilligstigen genom en regelbunden, statistiskt tillräckligt omfattande enkät som genomförs minst vartannat år.
 

6. Hur ska Finlands Röda Kors utvecklas?

Finlands Röda Kors ska utvecklas så att vi är Finlands mest kända och etiskt hållbara mångkulturella medborgarorganisation som är öppen för alla som delar våra principer och värderingar. Välkändheten anknyter inte bara till kommunikationen, utan också till exempel till verksamhetssätt, användning av sociala medier och lokal verksamhet. Etiken kommer till uttryck i att vi följer våra egna regler, och vi är ständigt beredda att se till att vårt sätt att agera är förenligt med kraven på hållbar verksamhet. Detta kan till exempel visa sig i fråga om tryggare rum, vår inställning till alkoholbruk, sexuella trakasserier eller andra trakasserier. Det kan förutsätta ytterligare resurser för att stödja distrikten och avdelningarna i detta avseende.

Vi ska främja förtroendet för organisationen och dess goda verksamhetssätt. Det är viktigt att lyfta fram klimatfrågor och som en del av detta bör man främja införandet av systemet Green Office på alla nivåer i organisationen.

Organisationens förvaltning bör reformeras, lättas upp och utvecklas.

Reformen av fullmäktigearbetet är av största vikt för att ge tid till en genuin diskussion och en fruktbar växelverkan mellan styrelsen och fullmäktigemedlemmarna. Efter detta skulle säkert allt fler frivilliga vara intresserade av fullmäktigearbetet.

När vår organisation väljer en ny generalsekreterare torde det vara klart att våra verksamhetssätt övervägs ur en ny synvinkel, med allt från skapa en ingående lägesbild, till ett reformarbete av strategin och till att inleda ett långvarigt utvecklingsarbete.

Framgången i utvecklingsarbetet beror dock till stor del också på hur väl man får frivilliga, avdelningar och distrikt att samarbeta och med i det gemensamma arbetet. Jag är övertygad om att det finns styrka i samarbetet, och när vi alla håller ett öga på målet, det vill säga hur vi ska nå de gemensamma mål som vi beslutar om i Joensuu, kan slutresultatet inte bli annat än bra. När vi strävar efter att göra bra ifrån oss blir nog slutresultatet över förväntan!