Ruut Rissanen, kandiderar till styrelsen
 

1. På vilket sätt borde Röda Korset verka i samhället nu?

Det är viktigt att vi verkar i närmiljöer och är länkade till kommunernas och lokalsamhällens verksamhet. Vårt kunnande stöder sig på förståndet om det lokala behovet och situationen. Även vår styrka som en internationell hjälpare baserar sig på hur starka vi är i hemlandet. Vår uppgift är också att offentligt tala för dem som är i svagare ställning. Detta ska göras såväl offentligt som genom att verka i bakgrunden.

2.            Vilka möjligheter och utmaningar kommer verksamheten i Finlands Röda Kors att ha under de kommande tre åren?

Förändring ska ses som en möjlighet. Samarbets- och finansieringsformerna söker ännu sina platser med välfärdsområden och de nya kommunerna. Denna är en viktig gemensam utmaning och möjlighet genom hela organisationen. När vi lyfter fram vårt kunnande och vårdar goda samarbetsförhållanden, kan vi vara en allt starkare partner på lokal, regional och nationell nivå.

Vi går över till en allt mer digital värld. De digitala verktygen ska ses som en möjlighet som används då deras användning ger mervärde. De kan komplettera och skapa nya kanaler för hjälp, men de ska inte användas automatiskt bara för digitaliseringens skull.

3.            Hurdana kunskaper eller styrkor som gagnar organisationen skulle du tillföra styrelsearbetet?

Jag upplever att jag har under den gångna perioden tillfört mervärde till styrelsens diskussioner och lyft fram centrala frågor såväl ur synvinkeln av avdelningar och distrikt som angående mitt yrkeskunnande. Jag har långvarigt kunnande och erfarenhet av Röda Korsets verksamhet såväl i hemlandet som utomlands. Jag är bra på att uppfatta helheter och influenser mellan saker, vilket anser jag vara väsentligt i styrelsearbetet. Jag känner till de kommunala och statliga aktörer ganska bra och har på tjänstens vägnar satt mig in i beslutsfattandets och påverkansarbetets slingrande turer. Jag anser också viktigt att det finns även kontinuitet i styrelsen, särskilt nu då den nya styrelsen inleder sitt arbete med en ny generalsekreterare.

4.            Hur mycket tid kan du använda till uppdraget som du kandiderar till, och möjliggör din livssituation tidsanvändningen även under vardagar?

Jag har en ganska bra uppfattning om hur mycket uppdraget kräver tid. Under den gångna perioden har jag utöver styrelsearbetet fungerat som ordförande för ett utskott (klimatutskottet) och en direktion (De Ungas skyddshus).

Min livssituation möjliggör tidsanvändningen under vardagarna. Min arbetsgivare ställer sig positiv till styrelsearbetet. Jag är också (och framför allt) mor, så det är inte alltid möjligt att flexa, men jag tycker att vi har hittills lyckats med samordningen ganska bra. Jag upplever att jag har varit en aktiv styrelsemedlem.

5.            Hur ska frivilligverksamheten inom Röda Korset utvecklas?

Frivilligverksamheten ska motsvara det behov och uppgift som Röda Korset har. Jag anser att utgångspunkterna är i bra ordning och det ger en bra grund även för fortsatt utveckling av verksamheten. Antalet unga såväl som frivilliga, medlemmar som beslutfattare har inte trots festtalens betoningar ökat på önskat sätt. Detta borde verkligen tas upp och funderas tillsammans genom organisationens nivåer, hur vi kan säkerställa kontinuiteten i vår verksamhet och tillväxt av nya hjälpande generationer.

Som en del av utvecklingen av frivilligverksamheten är det skäl att granska även den administrativa organisationsstrukturen. Stöder avdelningarnas, distriktens och centralbyråns styrelse och beslutfattande frivilligverksamheten på rätt sätt? Är resursanvändningen vettigt?

6.            Hur ska Finlands Röda Kors utvecklas?

När vi utvecklar organisationen som en pålitlig, trovärdig och rakryggad förespråkare för den som är i svagare ställning, med stöd av de sju grundläggande principerna, gör vi rätta saker. Som goda exempel på lyckade och viktiga utvecklingsåtgärder räknar jag exempelvis under den gångna perioden godkända Finlands Röda Kors internationella biståndets strategiska ramar och strategin för klimatresiliens. Det är viktigt att sådana här riktlinjer på strategisk nivå utarbetas också i fortsättningen för att vår verksamhet håller sig tidsenlig, även om dess grundelement bevarades som förut.